Kan inte låta bli att se serien mot bakgrund av GW:s "Grisfesten", som filmatiserades som "Mannen från Mallorca". Hur GW den gången skrev en bok som hämnd för lögnerna i samband med Geijer-affären. "Snus är snus och strunt är strunt osv." Man kan förstå att GW, efter att ha gått in i en depression, ilsknade till och skrev som det var. Makten hade mörkat ganska framgångsrikt.

Den här gången handlar det som Quick-fallet. Och skillnaden är att mörkningen har, i det långa loppet, totalt misslyckats. Den fungerade ett tag, men den allmänna opinionen idag är att Quick var oskyldig. Endast några få stider för den motsatta uppfattningen. Eller, det är ganska tyst just nu, men de har i alla fall stridit. Och inte tagit tillbaka och ändrat sig.

"Det som göms i snö" är inspirerat av Quick-fallet, men är en helt annan historia. Vad hade hänt om saker och ting hade varit lite annorlunda? Det är en fråga som väcks av serien. Det hade kunnat kosta människor livet. Ja, det är förstås möjligt att det går mördare lösa som annars skulle ha kunnat åka fast om utredningen hade fortsatt och inte avbrutits i och med att Quick erkände och dömdes. Och det är möjligt att någon av dem som annars skulle ha gripits har begått fler mord, som annars skulle ha hindrats. 

I "Det som göms i snö" blir det väldigt påtagligt. Inte att så många andra mördas, men att de som mörkat själva hade kunnat råka illa ut. Om mördaren vill äga sitt mord och inte kan acceptera att det ses som uppklarat i och med att fel person döms. Det kan förstås vara farligt att leka med mördare. 

I verkliga livet har GW varit mycket frustrerad på Göran Lambertz. Jag undrar om det är hans idé i serien att ta död på honom. Det ger väl någon form av tillfredsställelse. Det upplever också jag som tittare. Även om jag normalt sett föredrar den mer städade debatten. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag drömde att det var fest i något hus. Mitt ex, E-L, gick dit. För hon känner liksom alla. I huset bodde Roger Pontare. Han berättade att han hade arbetat med vind hela livet. Han visade något som hade med vind att göra, något plagg eller liknande...

En gång för länge sen, när vi var ihop, så ringde hon och berättade om vad någon hade sagt eller gjort. Jag minns bara att jag svarade: "Människor är idioter." Och hon skrattade befriat.   Jag tänker ofta på det nu. Det jag sa. Och att det ligger...

Det finns en sorg i att en vän inte ser en. Att bli sedd och ändå inte sedd.  ...

Vi gick på "Ett sista race". Det var nästan fullt i salongen. Publiken skrattade och kommenterade. Det var trevligt.   Den var förstås oerhört fånig. Medvetet fånig, men kanske också för att det är enklare.  Rollbesättningen var lysande. Särs...

Orden. Ord är till för sanningen.  För att säga den, för att måla den, för att den ska få komma fram både direkt och indirekt, för att den ska få lysa upp.    Om bara orden kunde användas så.  Om bara den som talade ville säga det som är sant...