Femman visade alltså nyss The Grudge. Jag var inte helt fokuserad, så jag kan ha missat något. När Buffy jagas av små blå pojkar och spökflickor. Det är i alla fall något med filmen. Den är inte så bra, men det ska inte skräckfilmer vara. Men de försöker. Det är 80-talsstämning. Hellre fånigt än ironiskt. Ironi dödar stämningen. 

Ingen ironi i sikte. Långa korridorer. Hissar. Övervakningskameror. Skuggor och figurer som dyker upp som speglingar, i kamerorna, i fönster osv. 

Det går inte att komma ifrån skräcken. Oavsett om hon sitter i bilen eller åker hiss.

Det är lite fånigt. Som det ska vara. Som på 80-talet.

Men jag var som sagt inte helt fokuserad. Jag undrar vad som hände. (Fast jag undrar inte tillräckligt mycket för att vilja se om den.)

The Grudge på tv. Den med Buffy. Har bara sett den asiatiska versionen förut. Den var obegriplig. Den här är lite obegriplig på ett annat sätt. Som någon sa om kunskap: "Före föreläsningen var jag bara förvirrad, nu är jag också förvirrad men på en högre nivå."

Utanför är det sommar. Sommarnatt.

Det är faktiskt underbart. (I brist på andra ord.)

Satt på bussen på väg hem. Det var mörkt. Det kändes som när jag läste kemi. Då åkte jag alltid buss. Och det var alltid mörkt.

Jag minns att en av mina kurskamrater sa till läraren att det var något med mina busstider som gjorde att jag blev sen. Jag åkte med samma buss som alla andra. Utom när jag missade den. Det kanske var mitt undermedvetna.

Det var alltid mörkt när jag läste kemi. (Utom vid lunch, då fick man se till och gå ut och få lite ljus.) Och jag var alltid trött. Fast det är klart, dagarna började för tidigt. När det var mörkt. Som sagt.

Undrar vad jag minns egentligen. Av det jag lärde mig.

Det var skönt att komma hem i alla fall. Både då och nu.

Hemma. Tog med mig något mer problem än jag åkte iväg med. Kanske därför jag är så trött. Eller så är det dygnstrymsomställningen. Eller att jag just kommit in i semestern. Är i alla fall oväntat trött.

Imorgon är det definitivt tvättdag.

Kvällsdopp och sedan några öl vid elden vid sjön. När kurderna slutat bada är det någon som långsamt simmar ut, förbi flotten. Man ser bara huvudet. Det skulle kunna vara en frigolitboj som lossnat och driver iväg. Man ser i alla fall inga armar eller ben. Bara ett huvud som glider ut.

Undrar om han kom tillbaka. Eller hon. 

Upptäckte när jag jobbade natt i onsdags att Kanal 5 sänder "Cracker". Har mycket vaga minnen från den serien. Men det är något bekant över den geniale psykologen som kedjeröker och spelmissbrukar. Jag funderar över om jag redan på 90-talet, när serien ursprungligen gick, undrade om det verkligen var nödvändigt med dessa kontraster.

Avsnittet är i alla fall medryckande. En man med minnesförlust grips för hemska mord. Det är något vagt bekant över mannen också. Kanske har jag sett honom i något annat program, eller så påminner han bara om någon. Hursomhelst, de lite hårdhänta poliserna försöker skrämma honom och ifrågasätter hans minnesförlust. Det gör också vår geniale psykolog, Fitz. Jag börjar fundera på om han kanske ändå är oskyldig. Och hur saker och ting i så fall hänger ihop.

Programmet tar slut utan någon upplösning. 

Nästa vecka har jag semester och ingen TV. Det är lika bra, för annars hade jag nog glömt att se programmet.

Per och Pål åker bil.

De har 20 liter bensin kvar. I tanken ryms 80 liter.

Hur långt har de åkt?

Svara med två decimaler.

Baby-bi Orloff vaktar transformatorstationen, där två transformationer skall ske
Baby-bi Clothilde har satts på diet av mamma mig för att förberedas till människolivet

zzzZAPP zzzZZZZZZzzzaaaPPppppp ZAP ZAP ZAP

--------------------------------------------------------------------

Tack igen till Biet som skrivit också denna gästblogg!