Det roliga är när kören får komma in. Och han med blå skjorta och mustasch får sjunga. Och han ser så lycklig ut. Som ett barn. Så ska det vara. Då rockar det. Nästan som Anders Glenmarks busblick i "Kall som is". 

Jag väcktes av ett sms från internetbokhandeln i morse. De hade skickat mina böcker om mormonerna.

Jag har inte berättat om mormonerna. Jag träffade två unga män för några veckor sen som frågade vad jag trodde om dopet och andra saker. Och jag berättade. Och så berättade de om Joseph Smith och sånt. Och jag tänkte att det kunde ju vara kul att prata med dem. Så jag gav dem en katekes och mitt telefonnummer.

Det var mormonsystrar som pratade med mig sen. De berättade om Joseph Smith. Och jag tyckte att allt var så far out att jag visste inte var man ska börja. Indianerna härstammar från Israels stammar, som emigrerade till Nordamerika. Och det kom fram 1820, tillsammans med en massa annan viktig information. Som gått förlorad efter de första apostlarna. Fast inget saknades ändå i Bibeln... Det var lite svårt att veta vad man skulle fråga. Och svårt att få svar också.

Så jag beställde böcker om mormonerna förra helgen. För man måste ju veta lite om man ska kunna fråga. 

I måndags sa jag till mormonerna att jag inte hade tid att prata med dem mer. Det var skönt. Det var ändå ett stressmoment. 

Böckerna kommer nog på måndag. 

...but that's how it goes.

Millions of people, living as foes.

Ozzy är inte så dum.

"Sharon! Sharon! Var är fjärrkontrollen?" 

Jag har funderat. På mitt liv. På vad som hänt det senaste halvåret. Och jag har kommit fram till att jag verkligen måste städa.

Jag ska också göra en "att-göra"-lista.

Orsak och verkan går in i vartannat. Ordning kan vara bra. Men också att man kan behöva tänka igenom saker innan man vet vad man ska göra. Ja, städa kan man räkna ut ändå, förstås. Det syns.

Missade Melodifestivalen igår, men har sedan lyckats uppdatera mig. Sverige kommer alltså att skicka en mindre melodiös version av Lili & Susies "Oh mama", med något av melodin från syskonen Glennmarks "Kall som is" och så en text som är så korkad att man kan tro att det är ironi, men inte vara helt säker.

Det kommer nog att gå jättebra.

Det är inte svårt att få till en twist i slutet. Med ironi eller oväntat hopp eller att man skriver om ett problem med en uppenbar lösning, men går i andra riktningen på slutet osv.

Det svåra är inte heller att hitta lämpliga ämnen. Det finns fullt, överallt.

Det svåra är att identifiera problemet.

Det var skönt att få det sagt.

(Detta är alltså en förklaring till min bloggtorka.)

Stavros Louca, känd från TV som matematiklärare i klass 9A blev för några dagar sedan intervjuad i Sydsvenskan. Där stod bland annat:

Vilken är vår tids största bluff?

– Jag skulle vilja säga att det är evolutionsteorin, det finns alldeles för många lakuner i den för att jag skall kunna övertygas om att människan kommer från aporna. Jag tror på skapelsen. Men det betyder inte att jag är kreationist och tror att världen skapades för några tusen år sedan.

Detta har fått Unghumanisternas ordförande, Eric Wadenius, att gå i taket. I en blogg med titeln "Sätt dig i skolbänken, Stavros!" skriver han att en naturvetenskapslärare som har Loucas uppfattning är jämförbart med en historielärare som inte tror att Romarriket har existerat. Hur ska man då tänka om luckorna i bevisningen för evolutionsteorin? Wadenius har i alla fall svaret på hur man inte ska tänka:

Att föredra skapelsetro för att det finns luckor i evolutionsteorin är vad som kallas för ett argument ifrån okunskap och det är precis sådant dagens elever måste lära sig att undvika.

Detta är ett mycket praktiskt resonemang och kan tillämpas på precis vad som helst. "Det saknas bevis, men det har ändå hänt. Att anta något annat är att argumentera från okunskap." På latin heter denna typ av resonemang "petitio principii". På svenska kallas det att förutsätta vad som ska bevisas.

När alla fönster är öppna

- fast det har blåst förut -

och golvet inte riktigt städat

och såpan tagit slut.

När träden fortfarande är nakna

och allting verkar dött

och man måste vakna

fastän man är trött.

När solen lyser borta

bakom himlens alla moln

Och rimmen tagit slut.

Jag måste äta.