Har drömt konstiga saker. Minns en del. Och en del kan jag förstå. Som när jag åt middag (eller vad vi kan ha ätit) med familjen på en balkong i ett höghus och jag satt vänd så att jag såg höghuset en bit bort, där någon föll ner från sitt balkongräcke och måste ha slagit ihjäl sig. Liksom tippade över, som när ett träd faller, och sedan föll hela vägen. Och jag kunde inte säga något, för då skulle jag förstöra middagen.

Har snart läst ut Bente. Fast jag har i och för sig hoppat över en del. Men slutet är mest spännande. Har i och för sig också ofta somnat när jag läst. Inte för att det var tråkigt, utan för att jag var trött. Varför säger Flacius så här? Och vad säger han egentligen? Läser om meningen. Somnar. Vaknar och läser om. Somnar igen. Läser igen på morgonen. Jaha, det var Strigel som citerades. Och han sa något helt annat.

Mormonerna ringde mig igen. Försökte avböja genom att säga att vi kan prata förutsättningslöst utifrån Bibeln. Det fungerade förra gången. "Nej, då är jag inte intresserad", hade han som ringde sagt den gången. Och jag var lite imponerad. Över hur rak och ärlig han var på den punkten. Men den här gången fungerade det inte. Det är ju annars lite en poäng att visa att det inte är jag som inte är intresserad av öppna samtal, utan de. Men de är rätt öppna för frågor. Till skillnad från de förra jag pratade med. Dessutom är det bra att få se att de faktiskt tror vad jag har hört att de tror.

Skum bok dock. "Och det hände sig" står nästan hela tiden. "Och det hände sig att jag uppriktigt förlät dem allt de hade gjort, och jag uppmanade dem att de skulle be Herren sin Gud om förlåtelse. Och det hände sig att de gjorde så. Och sedan de hade bett till Herren fortsatte vi åter vår färd mot vår fars tält. Och det hände sig att vi kom ned till vår fars tält."

Försöker hålla liv i grekiskan. Kai egeneto. Och det hände sig.

Kanske skulle ta fler morgonpromenader. Bra för både kropp och själ. Tankarna bearbetas ju minst lika bra där som i drömmen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag drömde att det var fest i något hus. Mitt ex, E-L, gick dit. För hon känner liksom alla. I huset bodde Roger Pontare. Han berättade att han hade arbetat med vind hela livet. Han visade något som hade med vind att göra, något plagg eller liknande...

En gång för länge sen, när vi var ihop, så ringde hon och berättade om vad någon hade sagt eller gjort. Jag minns bara att jag svarade: "Människor är idioter." Och hon skrattade befriat.   Jag tänker ofta på det nu. Det jag sa. Och att det ligger...

Det finns en sorg i att en vän inte ser en. Att bli sedd och ändå inte sedd.  ...

Vi gick på "Ett sista race". Det var nästan fullt i salongen. Publiken skrattade och kommenterade. Det var trevligt.   Den var förstås oerhört fånig. Medvetet fånig, men kanske också för att det är enklare.  Rollbesättningen var lysande. Särs...

Orden. Ord är till för sanningen.  För att säga den, för att måla den, för att den ska få komma fram både direkt och indirekt, för att den ska få lysa upp.    Om bara orden kunde användas så.  Om bara den som talade ville säga det som är sant...