Jag spelar schack på nätet. Just nu är det en lagmatch mellan Sverige och Kroatien. Tre dagar per drag. Jag brukar föredra snabbschack. Dels för att det kan gå att reparera misstag genom att spela snabbt. Om motståndaren behöver tänka mer än man själv så kan man vinna, trots att man ligger under med pjäser eller i ställningen. Det är mycket svårare om motståndaren har tre dagar på sig. Men dels - och framförallt - för att jag har lite för dåligt tålamod för att vänta på motståndarens drag. Jag tappar tråden och glömmer min kortsiktiga plan som jag hade. Och ibland undrar jag om en plan verkligen håller, då blir det tråkigt att sitta och vänta för att få se hur det går.

Jag spelar två partier mot en kroat som har bättre rating än jag. Det behöver inte betyda så mycket, för ratingen går upp och ner. Det ena partiet tog just slut. Där var jag vit. Jag ledde mot slutet, men han gjorde en snygg kombination som gjorde min plan att sätta honom matt om intet, även om jag fortfarande ledde. Och då hittade jag ett lysande drag. Jag hade tid på mig att räkna att planen skulle hålla, för draget innebar att jag lät min kung utsättas för schackar från motståndarens dam. Men det skulle inte vara någon fara. Det var både snyggare och snabbare än att långsamt utnyttja mitt övertag. 

Några drag senare gav jag upp. Mitt drag som jag bedömt som lysande var tydligen en blunder och efter den gjorde jag en blunder till och sedan var allt uppenbart. Han skulle snabbt kunna avsluta partiet, så det var ingen mening att fortsätta och plåga sig genom att skjuta upp det oundvikliga.

Får se hur det går i det andra partiet, där jag är svart och ligger under. Kanske kan jag spela snabbare?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag drömde att det var fest i något hus. Mitt ex, E-L, gick dit. För hon känner liksom alla. I huset bodde Roger Pontare. Han berättade att han hade arbetat med vind hela livet. Han visade något som hade med vind att göra, något plagg eller liknande...

En gång för länge sen, när vi var ihop, så ringde hon och berättade om vad någon hade sagt eller gjort. Jag minns bara att jag svarade: "Människor är idioter." Och hon skrattade befriat.   Jag tänker ofta på det nu. Det jag sa. Och att det ligger...

Det finns en sorg i att en vän inte ser en. Att bli sedd och ändå inte sedd.  ...

Vi gick på "Ett sista race". Det var nästan fullt i salongen. Publiken skrattade och kommenterade. Det var trevligt.   Den var förstås oerhört fånig. Medvetet fånig, men kanske också för att det är enklare.  Rollbesättningen var lysande. Särs...

Orden. Ord är till för sanningen.  För att säga den, för att måla den, för att den ska få komma fram både direkt och indirekt, för att den ska få lysa upp.    Om bara orden kunde användas så.  Om bara den som talade ville säga det som är sant...