Satt på bussen på väg hem. Det var mörkt. Det kändes som när jag läste kemi. Då åkte jag alltid buss. Och det var alltid mörkt.

Jag minns att en av mina kurskamrater sa till läraren att det var något med mina busstider som gjorde att jag blev sen. Jag åkte med samma buss som alla andra. Utom när jag missade den. Det kanske var mitt undermedvetna.

Det var alltid mörkt när jag läste kemi. (Utom vid lunch, då fick man se till och gå ut och få lite ljus.) Och jag var alltid trött. Fast det är klart, dagarna började för tidigt. När det var mörkt. Som sagt.

Undrar vad jag minns egentligen. Av det jag lärde mig.

Det var skönt att komma hem i alla fall. Både då och nu.