Jag tog en promenad. Min telefon dog trots att den hade kvar ganska mycket batteri. Men det var kallt. Så jag hade ingen koll på tiden. Tog en omväg när jag var på väg tillbaka och började närma mig. Behövde gå längre. Det kändes i kroppen. Och själen. Har en del att bearbeta. 

När jag kom hem och kunde se vad klockan var så hade jag varit ute i två och en halv timme. 

Det var välbehövligt. 

Jag läste någon serietidning för länge sedan, där det var fiskar och hajar och andra havsdjur som talade med varandra. Jag tror att det var den serien. Någon av dem läste i alla fall titeln "Den gamla och havet" och kommenterade att det var synd att hela handlingen berättades i titeln. 

Fler kan spela det spelet. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag drömde att det var fest i något hus. Mitt ex, E-L, gick dit. För hon känner liksom alla. I huset bodde Roger Pontare. Han berättade att han hade arbetat med vind hela livet. Han visade något som hade med vind att göra, något plagg eller liknande...

En gång för länge sen, när vi var ihop, så ringde hon och berättade om vad någon hade sagt eller gjort. Jag minns bara att jag svarade: "Människor är idioter." Och hon skrattade befriat.   Jag tänker ofta på det nu. Det jag sa. Och att det ligger...

Det finns en sorg i att en vän inte ser en. Att bli sedd och ändå inte sedd.  ...

Vi gick på "Ett sista race". Det var nästan fullt i salongen. Publiken skrattade och kommenterade. Det var trevligt.   Den var förstås oerhört fånig. Medvetet fånig, men kanske också för att det är enklare.  Rollbesättningen var lysande. Särs...

Orden. Ord är till för sanningen.  För att säga den, för att måla den, för att den ska få komma fram både direkt och indirekt, för att den ska få lysa upp.    Om bara orden kunde användas så.  Om bara den som talade ville säga det som är sant...